Tårar...

Har börjat läsa en ny bok "Varför gråter inte Emma?" i helgen. Emma är den mamma i Arboga som blev attackerad av "tyskan" i mars 2008 och båda hennes barn avled. Måste även tillägga att jag pluggat tillsammans med och känner Emmas syster Ida som också är omnämnd vid flera tillfällen i boken. Jag kom inte långt in i boken förens gråten stockade sig i halsen, ögonen blev överfulla med tårar och det blev svårt att läsa texten. Jag förstår inte att dom, hela familjen har klarat sig genom detta. Usch, säger jag bara. Jag beundrar Emma att hon inte hatar "tyskan". Jag gör det! (Hatar "tyskan" alltså för det hon gjort.) Hatar kanske är ett starkt ord men jag förstår verkligen inte hur hon tänkte... Sen finns det många faktorer i samhället som man förundras över, hur saker och ting sköts. Hur kan det komma sig att media vet och går ut med att barnen är döda innan den närmsta familjen får vet detta... Tragiskt säger jag bara!

Jag är imponerad över hur familjen har klarat sig genom detta. Alla är och har verkligen varit starka.


google.se

Resan

är bokad. 8-10 april åker jag till Härnösand...
Såååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååå underbart!!!

google.se


Hoppas att semestern blir beviljad bara!?

Ups...

det blev riktigt mörkt... jag ville ju bli ljusare!

Ojdå...

tittade mig i spegeln... håret börjar bli svart...kanske dax att skölja snart!
Tänken var ju att jag skulle bli ljusare...

Färger

Nu sitter jag återigen med färg i håret. Skulle nästan kunna tro att jag blivit beroende av att färga håret men så är inte fallet även om jag färgat håret 3 gånger på 3 månader. Nä, jag har bara tröttnat på den röda nyansen eller jag kanske ska säga att jag har tröttnat på allt som inte är blont så nu kämpar jag för att få tillbaka min "naturligt" blonda färg. Som om jag är blond i vanliga fall. Nä, jag har den mest kända svenska nyansen på mitt hår... råttfärgat! Ja, det är ju en nyans men fy så irriterande. Nu ska i alla fall mitt blonda tillbaka men kan tyvärr inte lägga i blondfärg i ett rött hår... vågar inte ens tänka tanken på hur resultatet skulle bli. Detta kommer antagligen ta lite tid men den som väntar på nått gott får vänta lite till. Jag börjar föresten känna mig mer eller mindre expert på att vänta, så just denna väntan känns som piece of cake...

Lön

Ja äntligen lön igen...

Dax att börja spara lite för våren ser ut att bli fullspäckad med utflykter.
- Först kommer Annika från Stockholm, nästa helg.
- Jag ska ta en dag till min syster i Linköping, i mars.
- Kanske ska med min andra syster med syskonbarn till Ullared med en övernattning.
- Jag ska åka till A-K i Härnösand i april var det tänkt kanske blir i början av
maj. Måste nog boka tågbiljetter snart. A.K jag hör av mig!
- Ja, sen kanske det kommer hända andra roliga saker vem vet!?

Wiii vilken underbar vår!

Skogen ger energi...

Vaknade på imorse och såg på termometer -22 grader. Min första tanke var att nu måste det väl ändå vända snart. Börjar bli lite lätt trött på denna vinter, nu vill jag ha sommar eller ja vi kan väl börja med våren.
När jag slutade jobbet idag sken solen och det stod -8 grader, ja det är mycke bättre än -22 i alla fall men jag är inte helt nöjd.
Vi bestämde oss för att ta en tur ut till Hälva och gå upp till sommarstugan. Det var så mycket snö så vi kunde inte köra mer än halva vägen, resten fick vi gå eller jag menar pulsa. Mina ben är som spagetti just nu. Vi gick säkert i 25 minuter dit och 25 minuter tillbaka och mestadels var det att pulsa genom snön. Snacka om trötter i bena, jag funderade flera gånger på att lägga mig i diket och vänta på våren men Dexter var lycklig och hem kom jag.
När jag väl kom hem hade jag fått så mycket energi så jag ställde mig å baka, ja det blev ju inget avancerat, det blev chokladmuffins. Men det är inte så illa!
Här kommer några bilder från vår promenad.