Gränsen mellan att vara snäll och elak är hårfin...

Under en promenad idag fick vi se en snäcka. Nästan ute på cykelbanan. Tog upp den imponerad av dess storlek, va fin den va. Tänkte att här kan den ju inte ligga snart är den ju ute på cykelbanan och då är det nån som kliver eller kör över den. Flyttade därför upp den en bit i gräset. När jag vänder mig om säger Magnus. Tänk va han har kämpat för att komma dit, det kanske har tagit honom flera dagar att ta sig dit. Hoppsan vilken ångest jag fick då. Plockade upp honom igen och la honom i samma position som jag hittade honom i. Magnus påstod att han hörde hur han suckade av lättnad när jag la tillbaka honom. Ja, gränsen mellan att vara snäll och elak kan vara hårfin ibland.